Blog Image

FrilandsJournalisten

Om bloggen

Från och med nu blir det mindre snack och mera verkstad.
Det blir mindre politisk ilska och mer spenat i grönsakslandet.

Vägen till ett hållbarare samhälle går genom enkla, konkreta handlingar. NU. Det bästa av allt är man blir lycklig av att utföra dem.

På bloggen vill jag berätta om vad jag gör och varför.

Jag vill också ställa en fråga:
Hur gör du, och varför?

Skära, skära havre…

Maten Posted on Sun, November 30, 2014 16:27:12

Så mycket havre var det förstås inte, med det var råg, korn och lite vete.
Lagom till advent och stundande julbak har jag hämtat min beställning av lokalodlade, kravmärkta spannmålsprodukter – totalt 12 kilo förpackat i trevliga bruna papperspåsar med odlarens namn på etiketten! Precis som med honungen, som jag hämtade tidigare, har jag beställt mina livsmedel via Min Farm på nätet.

Säden har odlats på Norderön som ligger i Storsjön nära Östersund. Efter tröskning och torkning har den sedan malts vid en kvarn på fastlandet, närmare bestämt i Ångsta som också ligger nära Östersund. Med tanke på Jämtlands korta växtsäsong blir man glatt överraskad att det funkar, men Norderön är förmodligen gynnsammare än mer fjällnära trakter. Tänk så oändligt mycket kortare transportsträcka detta mjöl har jämfört med om spannmålen odlats i Skåne (dit är det 100 mil), eller – ännu värre – i något annat land eller världsdel. Hur mycket koldioxidutsläpp sparar det inte att köpa närproducerat?!

Mina påsar innehåller rågmjöl av två olika kvaliteter, grahamsmjöl. matkorn, kornmjöl, lantvetemjöl och korngrötsmjöl. Det sistnämnda väckte omedelbart nyfikenhet. Hade jag någonsin ätit kornmjölsgröt? Jag måste genast prova!

Tre deciliter vatten var nog lagom för en portion gröt. När vattnet var nära att koka vispade jag i mjöl tills mängden verkade lagom. Jag tror att det blev nästan en deciliter till slut. Lite salt fick göra mjölet sällskap i kastrullen, och så fick gröten koka i 5-10 minuter medan jag drack mitt morgonkaffe.

Gröten blev slät, len och mycket god. Pricken över i blev en klick hemgjord lingonsylt och ohomogeniserad lantmjölk. En riktig vinterfrukost!



Pastasås med sting

Maten Posted on Sun, November 30, 2014 15:45:19

En sak har jag kvar att skörda – de sista chilifrukterna på min planta som nu bor i vardagsrumsfönstret. Det är ganska bra krut i dem! I övrigt är det till att leva på allt som stoppats i frysen. En hel del grönkål finns det ju till exempel.

Idag består mitt köksexperiment av en hackad chilifrukt och lite hackad vitlök som fräses i ekologisk rapsolja tillsammans med hackad grönkål i lagom mängd. Jag såsade till det med lite grädde som fanns kvar i kylen och smaksatte ytterligare med salt och peppar.

Blandat med nykokt pasta och med riven ost blev det en riktig höjdare!



En god bisak

Maten Posted on Sun, November 30, 2014 15:36:14

Nu var det dags att hämta fjällhonungen som jag beställde från Min Farm i våras. Fyra burkar med 700 gram i varje är en stor mängd för ett hushåll som mitt, men det var ingen konst att hitta vänner som också ville ha.
Två burkar behöll jag själv, den ena fylld med nyslungad, flytande, genomskinlig och gyllene honung av läckraste slag. Denna kristalliserar sig ganska snabbt, så min yngsta dotter fick hälften.

Honungen produceras inte av Britta och Torbjörn Öhrström i Ås, men av deras bin. De flesta bikuporna står i Västjämtlands fjälltrakter (därav namnet Åre fjällhonung) där bina suger nektar från vilda, giftfria blommor. Kan det bli bättre?

Min favoritlunch för tillfället består för närvarande av kvarg eller naturell yoghurt med blåbär, hallon eller svarta vinbär från frysen. På toppen strör jag solrosfrön och ringlar en sked av ljuvlig honung. Behöver jag säga att det är gott?

För övrigt känns det fint att bo i en landsända där bina fortfarande är friska och trivs. Bidöden i världen utgör ju ett ganska gräsligt hot mot vår livsmedelsförsörjning eftersom de flesta grödor vi äter är beroende av bin och humlor pollinerar dem.



Kålsoppa från byn

Maten Posted on Wed, October 01, 2014 21:55:07

Birgitta är inte bara ett tekniskt geni som är världsmästare på att pussla in utemöbler i ett trångt växthus. Hon är duktig att odla vitkål också, och jag fick ett kålhuvud direkt ur hennes grönsaksland! Det var fräscht och krispigt och så gott att jag var tvungen att äta massor medan jag lagade mat hemma i köket. Här skulle det nämligen bli kålsoppa till middag.

Kålsoppa är mycket godare än det låter, i alla fall om man tillagar den med riktigt fina råvaror. Såhär gjorde jag:

Jag skar en rejäl bit av det fina vitkålshuvudet och strimlade med min bästa kniv tills jag fick till ett halvt kilo. Jag kokade upp en dryg liter vatten och hävde i två buljongtärningar, ett lagerblad och tre kryddpepparkorn. Där efter la jag i kålen. (Nu har jag hittat eko-tärningar i min mataffär!)

I kylskåpet hade jag kvar några av mina egna morötter. Det skulle vara 1-2 stycken, men de var rejält stora, så jag tog bara en. Jag skalade den och skar den i lagom bitar som jag slängde i tillsammans med kålen i grytan.

Sist jag köpte ägg på gården i Lundsjön bytte jag bort en kartong ägg mot några kilo av grannens fina potatis. Det var tur, för i soppan skulle det vara 5-6 stycken medelstora. De fick gå samma väg som moroten.

Så fick allt koka under lock tills allt var mjukt och färdigt. Det blev ingen jobbig kållukt i huset eftersom jag inte brynte kålen, vilket annars är ett klassiskt tillvägagångssätt vad gäller kålsoppa. Som på beställning fanns det kvar några dugliga persiljekvistar i krukan på altanen. Jag tog bort grovstjälkarna och vevade igenom persiljan i persiljekvarnen som jag sparat från mitt barndomshem. Vilken fantastisk uppfinning det är!

Och vilken fantastisk kålsoppa, sedan den smakats av med flingsalt och vitpeppar! Den räckte i fyra dagar.



Borelisk grönkål med smak av Indien

Maten Posted on Wed, September 24, 2014 23:00:28

Idag kom…ja, inte kung Bore himself, men märk väl prinsessan Bore.
Prinsessan är av den moderna, feministiska typen med stark tilltro till sin egen förmåga. Efter att prövande strött ut några små torra korn, fläskade hon i riktigt duktigt med en serie stora blöta snöflingor. Två morgnar i rad har hon dessutom ställt termostaten på minus fyra grader. På pin kiv – jag svär!

Första utryckningen skedde igår kväll. Trettiofyra gröna tomater ligger nu uppradade i diverse fönsterkarmar och växthuset är tomt och sopat.

Efter att ha läst av dagens lika låga morgontemperatur gick jag ut och inspekterade grönkålen som stod kvar i landet. Den var stel, spröd och nykysst av prinsessan. Lätt borelisk, för att använda ett oprövat ord.

Raskt bestämde jag mig för att skörda. Även om grönkålen tål en hel del, har jag på känn att näringsvärdet sjunker för varje frostnatt, och till slut blir även de spänstigaste blad slaka och trista när de tinar upp inne i värmen.

Det blev ett kutande ut och in mellan landet och köket. Jag härdade bara ut att plocka två stånd i taget innan jag blev tvungen att tina upp fingrarna i diskhon. I omgångar förvällde jag och frös in i lagom stora paket. Några liter färska blad sparade jag till att laga middag av.

Kvar på de blekgröna stammarna där ute finns nu bara de översta krusiga små bladen. Dessa blad är de sista färska hemmagrönsaker som jag kommer att äta i år. Grönkål i råkostsalladen är som julgranen i stugan. Den livar upp med sin gröna färg och sprider trevnad omkring sig!

Det sista gröna.

Till middag blev det indisk grönkålsgryta. Inte så dum.

Kylskåpets sista lilla hemmapurjo strimlades och frästes i olja i en stor stekgryta. En halv gul och hackad ekologisk lök fick göra den sällskap. Löken chockades sedan med 1 pressad vitlöksklyfta och 1 rejäl tsk sambal oelek.
250 gram sköljda grönkålsblad
befriades från den grövsta mittnerven och revs i bitar direkt i grytan, lite i taget. 2 tsk spiskummin och 1,5 tsk garam masala tillsattes och hela härligheten stektes under omrörning tills det börja likna nåt. Därefter hällde jag 4 dl vatten och en ekologisk grönsaksbuljongtäring i grytan. Medan vattnet hettades upp, skalade och skivade jag 6 lagom stora potatisar. Potatisen fick koka mjuk bland kålen i grytan. Mot slutet tärnade jag 3 röda hemmatomater och hävde i. Lite extra salt och lite mera puttra, så var grytan klar. Jag valde att ha bulgur till grytan idag.



Äppel päppel

Maten Posted on Sat, September 13, 2014 14:01:53

Ingen kunde vara gladare än jag över att få äpplen. Med en egen skörd på 450
gram blir man inte självförsörjande på äppelmos.

Hos Birgitta II plockade jag en kasse
fallfrukt och gjorde 6 kilo äppelmos sent i går kväll. Dessutom plockade jag en
liten påse äpplen från trädet till att äta.

– Håller sig
äpplena bra om man sparar dem ett tag? frågade jag.
– Svärmor brukade
förvara dem i källaren under vintern, invirade i papper, sa Birgitta.

Gammal tantkunskap
är pålitlig. Nu har jag virat in äpplena ett och ett i tidningspapper och lagt
i en trälåda i källaren. Smart med papper. Då “smittar” det inte om
ett äpple skulle bli dåligt. Och goda och söta är de!



Smörsoppsoppa

Maten Posted on Tue, September 02, 2014 09:29:33

25 augusti:

Gräsmattan var yvig, men det regnade ju stup i kvarten så
det tog tid innan jag kunde klippa. Innan jag drog igång klipparen gick jag ett
varv för att kolla så ingenting låg i vägen. Men det gjorde det. På två ställen
i gräsmattan stod en hel flock med guldgula svampar. Smörsopp! Två liter.

När jag klippt gräsmattan, troligtvis för sista gången i år,
gjorde jag mig en riktigt god svampsoppa på smörsoppen och åt medan granveden
knastrade i kaminen. Nu är det höstkänning!

Min svampsoppa:

Rensa
svampen och ta av hatthuden

Fräs 1 liter
skivad smörsopp i smör tills vattnet kokat ur

Hacka en 1
liten lök och låt fräsa tillsammans med svampen i kastrullen

Strö över
lagom med mjöl och rör om

Späd med
sisådär en liter vätska bestående av mjölk, vispgrädde och lite vatten

I med två
buljongtärningar (grönsaks eller höns) och koka ca 10 minuter

Mixa lite
halvslarvigt med mixerstaven och smaka av med salt, peppar och en skvätt
whisky, sherry eller dylikt.



Grönt människoguld

Maten Posted on Tue, September 02, 2014 09:27:20

Söndag 24 augusti:

Nästa år ska jag byta ut spenaten i grönsakslandet
mot mangold. Min granne Birgitta har odlat mangold i år och haft så mycket att
hon har gett bort i flera omgångar till mig. Hon har klippt ner rubbet, och
vips, är det lika mycket igen.
Jag, som är lite fixerad vid språk och ord, har
gått omkring och funderat på ordet mangold. Kan det vara så att vi uttalar det
alldeles fel? Det skulle kunna vara ett ord hämtat från engelskan. Man gold.
Människoguld. Ett bra namn på en god och ätlig växt som växer helt infernaliskt.

Två formar lasagne med mangold och tomatsås har
jag stoppat i frysen. Och så har jag hittat på en egen mangoldröra/stuvning som är väldigt god.

Idag hade jag middagsgäster, och det var en ära
att få bjuda på så mycket gott och grönt.

På bordet:
– Entrésallad med hemmatomater, riven basilika och
sallad och ruccola från landet.
– Paj med mangold, purjolök och lite morot.
– Lite kokta nypotatisar från grannen.
– Pannbiffar av älgfärs från lokal älg (ifall
någon gäst inte blev mätt på bara grönsaker).
– Min mangoldröra att äta till biffarna och
potatisen

Efter maten blev det kaffe och hembakta äppelmuffins som jag
gjort av ett par nedfallna äpplen från Skellefteå. Middagsgästerna var glada!

Min mangoldröra:

Rikligt med
strimlad mangold och lite strimlad purjo fräses sakta i smör tills det krymper
ihop. Tillsätt ett par skedar creme fraiche, salta och peppra.



Next »