Blog Image

FrilandsJournalisten

Om bloggen

Från och med nu blir det mindre snack och mera verkstad.
Det blir mindre politisk ilska och mer spenat i grönsakslandet.

Vägen till ett hållbarare samhälle går genom enkla, konkreta handlingar. NU. Det bästa av allt är man blir lycklig av att utföra dem.

På bloggen vill jag berätta om vad jag gör och varför.

Jag vill också ställa en fråga:
Hur gör du, och varför?

Vila i frid

Spenaten Posted on Wed, September 24, 2014 23:13:40

Nu är det sista gjort. Vattentunnan är tömd och inplockad i förrådet. Vattenslangen – nej visst katten, den glömde jag ju! – ska jag ta in i morgon. Alla redskap är under tak och Physalisplantan står nu i vardagsrummet i hopp om att överleva vintern.

Det sista jag gjorde medan det snöblandade regnet silade ner från en grå himmel var att att vinterbädda åt grönsakslandets maskar med lite extra löv. Nu får det snöa om det vill.

Som Ivar Lo-Johansson skrev en gång: Godnatt, jord.



Borelisk grönkål med smak av Indien

Maten Posted on Wed, September 24, 2014 23:00:28

Idag kom…ja, inte kung Bore himself, men märk väl prinsessan Bore.
Prinsessan är av den moderna, feministiska typen med stark tilltro till sin egen förmåga. Efter att prövande strött ut några små torra korn, fläskade hon i riktigt duktigt med en serie stora blöta snöflingor. Två morgnar i rad har hon dessutom ställt termostaten på minus fyra grader. På pin kiv – jag svär!

Första utryckningen skedde igår kväll. Trettiofyra gröna tomater ligger nu uppradade i diverse fönsterkarmar och växthuset är tomt och sopat.

Efter att ha läst av dagens lika låga morgontemperatur gick jag ut och inspekterade grönkålen som stod kvar i landet. Den var stel, spröd och nykysst av prinsessan. Lätt borelisk, för att använda ett oprövat ord.

Raskt bestämde jag mig för att skörda. Även om grönkålen tål en hel del, har jag på känn att näringsvärdet sjunker för varje frostnatt, och till slut blir även de spänstigaste blad slaka och trista när de tinar upp inne i värmen.

Det blev ett kutande ut och in mellan landet och köket. Jag härdade bara ut att plocka två stånd i taget innan jag blev tvungen att tina upp fingrarna i diskhon. I omgångar förvällde jag och frös in i lagom stora paket. Några liter färska blad sparade jag till att laga middag av.

Kvar på de blekgröna stammarna där ute finns nu bara de översta krusiga små bladen. Dessa blad är de sista färska hemmagrönsaker som jag kommer att äta i år. Grönkål i råkostsalladen är som julgranen i stugan. Den livar upp med sin gröna färg och sprider trevnad omkring sig!

Det sista gröna.

Till middag blev det indisk grönkålsgryta. Inte så dum.

Kylskåpets sista lilla hemmapurjo strimlades och frästes i olja i en stor stekgryta. En halv gul och hackad ekologisk lök fick göra den sällskap. Löken chockades sedan med 1 pressad vitlöksklyfta och 1 rejäl tsk sambal oelek.
250 gram sköljda grönkålsblad
befriades från den grövsta mittnerven och revs i bitar direkt i grytan, lite i taget. 2 tsk spiskummin och 1,5 tsk garam masala tillsattes och hela härligheten stektes under omrörning tills det börja likna nåt. Därefter hällde jag 4 dl vatten och en ekologisk grönsaksbuljongtäring i grytan. Medan vattnet hettades upp, skalade och skivade jag 6 lagom stora potatisar. Potatisen fick koka mjuk bland kålen i grytan. Mot slutet tärnade jag 3 röda hemmatomater och hävde i. Lite extra salt och lite mera puttra, så var grytan klar. Jag valde att ha bulgur till grytan idag.



Morotsgåtans lösning?

Spenaten Posted on Wed, September 24, 2014 22:07:32

Kanske duger jag till att rensa morötter i alla fall. Kanske berodde det inte på min dåliga syn att morötterna liknade bläckfiskar när det var skördedags. Det var nämligen fler som hade råkat ut för fenomenet.

Lasse i granngården gick till botten med det hela och skickade in morotsporträtt till ansvarig fröfirma. Han vidarebefordrade svaret från firman i ett mejl till mig:

“Jag skulle säga att det är en kombination av bristande

jordstruktur och en mycket snabbutvecklad sort som

snabbt går på djupet.

På vissa jordar kan jordbearbetning bidra. t.ex.

hård fräsning nära raden.

Kanske du skall använda en lite långsammare sort.

Tidiga Jeanette har jag sett mer dubbelrötter på än de

flesta sorter.”

Jag hade inga Jeanetter i mitt land, men det kanske finns fler sorter som beter sig så. Bristande jordstruktur kan jag mycket väl ha haft i mitt förstaårsland, men den kommer att bli bättre.
Hur som helst fick jag lära mig något nytt. Jag har alltid tagit för givet att dubbel-, trippel- och fyrpelrötter beror på att man missat i gallringen.