Blog Image

FrilandsJournalisten

Om bloggen

Från och med nu blir det mindre snack och mera verkstad.
Det blir mindre politisk ilska och mer spenat i grönsakslandet.

Vägen till ett hållbarare samhälle går genom enkla, konkreta handlingar. NU. Det bästa av allt är man blir lycklig av att utföra dem.

På bloggen vill jag berätta om vad jag gör och varför.

Jag vill också ställa en fråga:
Hur gör du, och varför?

Ägg från glada hönor

Solskenssonaten Posted on Tue, September 02, 2014 09:56:58

Det har varit dåligt ställt med Kallstahönsens
värpande och det har sällan funnits ägg till salu.

Det har känts trist. Ekologiska ägg från
mataffären i all ära, men de kommer från stora hönserier där man gör sig av med
tuppkycklingarna på otäckt rationella sätt.

När det behövs nya värphöns och man låter kläcka
en massa ägg i kläckningsmaskiner(för hönorna får ju inte ruva själva hos de
stora äggproducenterna). Runt hälften av kycklingarna är naturligt nog av
hankön.
Tuppkycklingar värper inga ägg, och värphönsrasernas tuppar anses växa
för dåligt för att det ska vara lönsamt att föda upp dem vidare till slakt.
Man måste alltså göra sig av med de nyfödda oduglingarna så fort de krupit ut ur sitt skal.
På många stora hönserier sker det genom att man kastar ner tuppkycklingarna
levande i en kvarn med vassa knivar. (Jo, du läste rätt. Tappade du aptiten på ägg också?) På andra ställen är de
schysstare och gasar ihjäl dem med koldioxid, en död som är mindre blodig, men går
så pass långsamt att kycklingarna hinner känna panik över att inte få syre. Det känns inte kul att bidra till
denna oetiska masslakt, vilket man faktiskt gör när man köper ägg i affären.

Nu har jag genom en vän hittat en liten
äggproducent i en grannby, och jag har hämtat mina första lådor ägg! Mitt hjärta fröjdades när jag såg de glada hönorna springa omkring fritt i gräset kring
gården utan minsta stängsel. Här mals inga tuppkycklingar ner. De matas och får åtminstone leva ett år. Där efter slaktas de en och en, blixtsnabbt med en yxa. Det känns i alla fall lite bättre, men jag tänker inte äta dem.



Pesto är inte så pestigt

Spenaten Posted on Tue, September 02, 2014 09:46:55

Vad gör man med fem krukor fin basilika som snart
har gjort sitt? Min erfarenhet av att torka basilika är inte god. Bladen
krullar ihop sig, torkar långsamt och smakar inte så rikt. Pesto är gott, men
jag tror inte att man kan frysa färdig pesto, och hur stor sats som helst kan
man ju inte göra för hållbarhetens skull.

En sats pesto blev det. (Jag tar 2 dl finhackade
eller mixade blad till 1 stor vitlöksklyfta, 50 gram valnötter, ½ dl riven
parmesan, 1 krm salt, ½ krm peppar och ¾ dl olivolja eller tills det känns
bra.)
Förutom att det är fint sällskap till nykokt pasta är det gott att bre på mackor
istället för smör och sedan lägga sallad eller tomat på.

Efter att ha sökt på Internet blev det ett försök
att frysa in finhackade basilikablad i portioner lämpade för en pestosats. Vi
får se hur det funkar.



Ved med sting

Solskenssonaten Posted on Tue, September 02, 2014 09:44:32

I år har jag köpt ved av grannen som hade gott om
den varan. Jag har själv stått uppe på den jättestora vedhögen i Lasses maskinhall
och lastat alla kubiken.

Först använde jag hans stora traktorvagn. Det gick
som smort ända tills vagnen var halvfull. Då blottade sig ett getingbo där i
vedhögen, och dess invånare var ilskna. Panik!

Det var getingar överallt. I håret, under den
stora flaxande arbetsskjortan, i byxbenen. Och det var inte bara att springa.
Jag var ju tvungen att klättra ner först, och tränga mig förbi traktorvagnen.
Men sedan sprang jag, skrikande i diskanten, över gräset upp till Lasse och
Birgittas hus medan jag försökte riva av mig kläderna.

Jag hade intill denna dag bara fått två
getingstick i hela mitt liv, men nu hade jag samlat på mig för en tiofaldig
reinkarnation. Minst. I huvudsvålen hade jag massor med stick, och även på
kroppen under kläderna. Ont gjorde det, men jag klarade i alla fall ansiktet.

Jag spolade iskallt vatten på huvudet med duschen
i Birgittas badrum. I gengäld fick hon en fyra, fem getingar att leka med inne
i köket. Efter en kopp kaffe kändes det bättre, men att gå ut till vedhögen
igen gick ju inte.

Det är tur att det finns experter på byn. Vi
ringde efter Jan som själv har bikupa där hemma och därmed skyddskläder och
attiraljer. Han plockade bort getingboet, men de hemlösa getingarna skulle
fortsätta att surra där många dagar ännu, så det blev till att ta paus i
lastandet. Istället fick jag den halvfulla vagnen hemkörd och
började trava in i vedboden.

Nästan en vecka senare (efter att Jan fått rycka
ut och ta bort ytterligare ett getingbo ur vedhögen med ännu aggressivare
invånare) har jag nu tagit hem den sista veden. Jag skippade den stora vagnen
som behövde frigöras inför tröskningen och körde istället fyra vändor med
bilsläpvagn och fyrhjuling (Lasses). Det är första gången i mitt liv
som jag kör fyrhjuling, och det måste erkännas att det var roligt.

Det tog sin tid att pedantiskt trava all denna ved
längs med vedbodens högra långvägg. Detta är nästa vinters ved. Årets ligger
till vänster och det är en smal gång i mitten. Jag har travat två
fyrameterslängder som når ända upp till taket. Den tredje raden slutar i brösthöjd.
Jag tror det ska räcka. Jag kände en enorm tillfredsställelse när allt var
klart, men säg den lycka som varar.

Någon dag senare hörde jag nämligen en gigantisk smäll som
fick Molly att förskräckt fly in under altangolvet. Jag kunde inte begripa var
det var. Nog för att björnjakten fortfarande pågår, men jag tror inte att de skjuter med kanoner.

I går kväll när jag skulle hämta in lite ved fick
jag gåtans lösning. Det hade rasat ganska duktigt i vedboden. Suck.



Morötter är ingenting för halvblinda

Spenaten Posted on Tue, September 02, 2014 09:30:57

Mina morötter smakar bra, men ser inte ut som de
ska. Detta trots att jag gallrade med
läsglasögonen på. Nästa år blir det såband. Eller så får man bara se det från
den humoristiska sidan.



Smörsoppsoppa

Maten Posted on Tue, September 02, 2014 09:29:33

25 augusti:

Gräsmattan var yvig, men det regnade ju stup i kvarten så
det tog tid innan jag kunde klippa. Innan jag drog igång klipparen gick jag ett
varv för att kolla så ingenting låg i vägen. Men det gjorde det. På två ställen
i gräsmattan stod en hel flock med guldgula svampar. Smörsopp! Två liter.

När jag klippt gräsmattan, troligtvis för sista gången i år,
gjorde jag mig en riktigt god svampsoppa på smörsoppen och åt medan granveden
knastrade i kaminen. Nu är det höstkänning!

Min svampsoppa:

Rensa
svampen och ta av hatthuden

Fräs 1 liter
skivad smörsopp i smör tills vattnet kokat ur

Hacka en 1
liten lök och låt fräsa tillsammans med svampen i kastrullen

Strö över
lagom med mjöl och rör om

Späd med
sisådär en liter vätska bestående av mjölk, vispgrädde och lite vatten

I med två
buljongtärningar (grönsaks eller höns) och koka ca 10 minuter

Mixa lite
halvslarvigt med mixerstaven och smaka av med salt, peppar och en skvätt
whisky, sherry eller dylikt.



Grönt människoguld

Maten Posted on Tue, September 02, 2014 09:27:20

Söndag 24 augusti:

Nästa år ska jag byta ut spenaten i grönsakslandet
mot mangold. Min granne Birgitta har odlat mangold i år och haft så mycket att
hon har gett bort i flera omgångar till mig. Hon har klippt ner rubbet, och
vips, är det lika mycket igen.
Jag, som är lite fixerad vid språk och ord, har
gått omkring och funderat på ordet mangold. Kan det vara så att vi uttalar det
alldeles fel? Det skulle kunna vara ett ord hämtat från engelskan. Man gold.
Människoguld. Ett bra namn på en god och ätlig växt som växer helt infernaliskt.

Två formar lasagne med mangold och tomatsås har
jag stoppat i frysen. Och så har jag hittat på en egen mangoldröra/stuvning som är väldigt god.

Idag hade jag middagsgäster, och det var en ära
att få bjuda på så mycket gott och grönt.

På bordet:
– Entrésallad med hemmatomater, riven basilika och
sallad och ruccola från landet.
– Paj med mangold, purjolök och lite morot.
– Lite kokta nypotatisar från grannen.
– Pannbiffar av älgfärs från lokal älg (ifall
någon gäst inte blev mätt på bara grönsaker).
– Min mangoldröra att äta till biffarna och
potatisen

Efter maten blev det kaffe och hembakta äppelmuffins som jag
gjort av ett par nedfallna äpplen från Skellefteå. Middagsgästerna var glada!

Min mangoldröra:

Rikligt med
strimlad mangold och lite strimlad purjo fräses sakta i smör tills det krymper
ihop. Tillsätt ett par skedar creme fraiche, salta och peppra.



Summering i landet

Spenaten Posted on Tue, September 02, 2014 09:19:18

22 augusti:

Grönsakslandet är en oredig djungel av förvuxen sallad. Att
man aldrig lär sig att så lagom mycket! Jag gör mitt bästa för att äta det som
är fräscht. Det som ser förvuxet och tråkigt ut, brer jag ut kring de andra
grönsakerna. Nästa år blir det lite färre plantor, det lovar jag mig själv, och
mer inomhussådda salladsplantor istället, som ger mig tidig skörd.

Purjolöken är fin och spänstig. Någon enstaka har jag redan
använt, och de resterande fem drar jag
upp och lägger i kylen. När som helst kan det bli frostnätter, och det tror jag
inte Pelle Purjo gillar. För att de ska ta mindre plats i grönsakslådan, skär
jag av de spretigaste gröna bladen,
strimlar dem och fräser dem mjuka i smör. Tillsammans med ett par rivna
morötter blir det fyllning i en grönsakspaj.
Nästa år ska jag ha purjo igen.

Men broccoli ska jag minsann aldrig mer ha! På de gigantiska
plantorna nyper jag av mikroskopiska ansatser till buketter. Den totala skörden
ryms i mina kupade händer. Lättodlad, stod det på påsen. Fnys! Upp med rötterna åker plantorna. Som alltid använder jag det kasserade för att täcka den nakna jorden. Det tillför näring och mull när det bryts ner och kväver försåtligt ogräs.

Slätbladig persilja har jag istället i överkant, men jag har
gjort tabbouleh flera gånger i sommar, och det har känts härligt att slösa. Jag
plockar det som är kvar av persiljan, gör en ny sats tabbouleh och fryser in
resten.

Min fräscha tabbouleh:

3 dl bulgur
som får ligga i blöt i ljummet vatten 30 minuter och sedan vrids ur

Gigantiska
mängder hackad bladpersilja

En finhackad
rödlök eller två

1-2 tärnade
tomater

En bit
tärnad gurka

Dressing av
1 pressad ekologisk citron och ca 4 msk dito olivolja, salt och peppar.

Såhär ser mitt nyaste land ut efter åtgärderna. Bara morötter och förvuxen sallad är kvar.

Ringblommorna har blommat som finast medan jag var borta,
men jag tar in buketter av dem som fortfarande är fina. Jag har ju ändå odlat
dem för att gräva ner till jordförbättringsmedel. Sen är det inte mer som är
akut i grönsakslandet. Morötter, grönkål och rödbetor kan lugnt stå kvar en
vecka till.

Rödbetor och spänstig grönkål som väntar på skörd. Rester av uppdragna ringblommor som ska bli gödning lyser på marken.



Tompa rodnar

Spenaten Posted on Tue, September 02, 2014 08:56:04

20 augusti:

Den roligaste överraskningen vid hemkomsten finns utan tvivel
i växthuset. Där står Tompa och rodnar just så som tomater ska göra. Min
basilika är frodig och fin i alla fem krukorna, så nu är det bara lite
mozzarella som fattas. Jag älskar caprese!

Såhär gör jag caprese:

Varva skivad tomat med
skivad mozarella, rivna basilikablad, gott salt och lite svartpeppar. Ringla
över den finaste olivoljan du har, ät och njut!

Det är många gröna tomater i växthuset. Inte många kommer
att bli fullmogna där ute. Detta är Jämtland. Södra Norrlands inland. Jag tar in dem eftersom, och
lägger dem att eftermogna i fönsterkarmen.

Hemmatomater smakar fantastiskt och innehåller mycket mindre “blött” och kärnor än köpetomater som drivits upp mycket snabbare. Mer näring i varje tomat alltså.



Next »